Äntligen !
Tog inte alls så lång stund.Lockade på henne när Irina ställt fram gallerburen med vidhängande snöre som jag skulle dra igen gallergrinden med.
Var lite oroad först.Men stod där och ropade hennes namn.Tillslut så kom hon.Nosade lite inne och utanför.Irina hade strött lite godis utanför.Men in i buren ville hon inte.Jag stod lugnt kvar, men benen darrade av spänning.Då kom det en röd katt som heter Castro fram till buren, det såg Bruna som kilade dit för att försvara sin mat.Och då gick hon in i buren och jag drog allt vad jag orkade igen gallergrinden.Skrek åt Irina som kom och hjälpte till att låsa.Och vi lade filt över, först studsade hon runt som en galning. Tro ja det.Inte hade hon tänkt att mamma skulle göra så här.Men nu gjorde jag det som var tvunget att göra.Bruna blev lugn senare, då jag pratat lugnande med henne. Irina fick till och med klappa Bruna.
I natt ska hon sova hos Irina o.hennes sambo samt katt.Sedan ska hon fara till Solna i morgonbitti till sitt
jourhem där i närheten. Tills någon vill ha henne.Irina skulle ordna så syskonen kommer till annat boende, de trivs inte där de är.De särade på dom.Dels för de var så förvildade.Kanske för de saknar mig. Det kommer säkert Bruna att göra också.Hoppas ändå att det var rätt jag gjorde.
Skönt att veta att hon inte behöver vara ute i ur och skur.
Känns lite vemodigt, samtidigt som jag är glad.
Lika ljus som katten på bilden. Är Bruna svart med vita tassar och en vit lite större fläck på överläppen.
(finns foton på Bruna på mobiluppladdningar på FB)
Tog inte alls så lång stund.Lockade på henne när Irina ställt fram gallerburen med vidhängande snöre som jag skulle dra igen gallergrinden med.
Var lite oroad först.Men stod där och ropade hennes namn.Tillslut så kom hon.Nosade lite inne och utanför.Irina hade strött lite godis utanför.Men in i buren ville hon inte.Jag stod lugnt kvar, men benen darrade av spänning.Då kom det en röd katt som heter Castro fram till buren, det såg Bruna som kilade dit för att försvara sin mat.Och då gick hon in i buren och jag drog allt vad jag orkade igen gallergrinden.Skrek åt Irina som kom och hjälpte till att låsa.Och vi lade filt över, först studsade hon runt som en galning. Tro ja det.Inte hade hon tänkt att mamma skulle göra så här.Men nu gjorde jag det som var tvunget att göra.Bruna blev lugn senare, då jag pratat lugnande med henne. Irina fick till och med klappa Bruna.
I natt ska hon sova hos Irina o.hennes sambo samt katt.Sedan ska hon fara till Solna i morgonbitti till sitt
jourhem där i närheten. Tills någon vill ha henne.Irina skulle ordna så syskonen kommer till annat boende, de trivs inte där de är.De särade på dom.Dels för de var så förvildade.Kanske för de saknar mig. Det kommer säkert Bruna att göra också.Hoppas ändå att det var rätt jag gjorde.
Skönt att veta att hon inte behöver vara ute i ur och skur.
Lika ljus som katten på bilden. Är Bruna svart med vita tassar och en vit lite större fläck på överläppen.
(finns foton på Bruna på mobiluppladdningar på FB)
Det var väl skönt att ni fick in Bruna i buren. Nu behöver du inte tänka på att hon fryser och far illa i höstrusket.
SvaraRaderaKram Ingrid
Men det var väl bra.. nu kan katten kanske få ett bra liv :)
SvaraRaderakram/Mimmi
Jag förstår om det känns vemodigt. Idag då jag var ut till hamnen kom en katt och hälsade på mig, den hoppade till och med in i min bil. Skrev på facebook och frågade om någon saknade sin katt. Hoppas verkligen att någon saknar den och hämtar den från hamnen.
SvaraRaderaDet är inte lätt att vara kattmamma.
SvaraRaderaJag har tagit hand om många kattr under årens lopp. Två katter kom från grannen som flyttat ifrån katterna. Så skall man inte göra tycker jag.
Dom katterna kom till oss och efter ett tag visade dig att den ena katten var med kattungar.
Hon fick tre kattungar men dom blev väl omhändertagna av 2 bekanta. Mamman fick flytta in till oss.
Nu har vi en katt som flyttat hit från en annan granne. Nu skall vi bara ha den katten för jag är 71 år så jag känner att jag orkar inte med en katt till fasten många försökt.
Ha det bra i regn och rusk. Hälsningar Siv
bloggmormor.blogspot.com