Händelser i Vardagslivet med Prinsen

Hoppas något kan roa Dig.

onsdag 19 oktober 2011

BORTA BRA MEN HEMMA BÄST

Vad är det som händer kan man undra. Nu går vi plötsligt mot mörkare årstider.Kan ju tänkas jag råkar ut för en lätt-depp.Men än känner jag inte av det. Däremot har min mage börjat ge ifrån sig en värk som är nästan olidlig.Jag tar ju aldrig piller mot värk, om jag inte är tvungen för en läkare skrivit ut den åt mig.
Köper receptfritt mot matsmältningsbesvär.
Det började i och med när vi skulle fånga in Bruna.Det blev stress ena dagen fick jag inte mata så hon skulle vara riktigt hungrig för att gå in i buren.Så kunde inte I. komma och fånga fick ett sms Du kan mata ikväll.
Då fick jag gå ut och locka och leta. Ingen Bruna kom, hon svek mig som jag svikit henne.
Jag kände det som att nu ger jag upp. Gör inte det sa I. Så kom då den dagen 12 Oktober.Jag hade faktiskt givit henne lite på morgonen.Stoppade in det i en buske.Kanske det inte var hon som åt upp det.Det dräller ju en massa andra katter runt det där matstället.Det spred sig ju, det finns mat i snöbärsbusken. Synd bara att många av de som åt där redan hade ett varmt och gosigt hem. Meningen var ju att alla som hade katt skulle hålla den inne.Men ingen brydde sig och så fångades fel katt. Jag fick stå vid snöbärsbusken med gallerburen.Benen darrade kände mig knäsvag.Magen surrade lite oroligt.Jag ville ju inte fånga henne, men samtidigt ville jag att hon skulle få komma in.Hur det nu var så gick hon därifrån, då kommer Castro en röd/orange katt och strök förbi buren.Jag stod helt still sa inget. Men Bruna var uppmärksam, vad nu då, ska han sno min mat.Så då gick hon rätt in i buren och jag drog till.När hon studsade runt i buren.Försökte lugna henne.
Första natten var Bruna  hos I.Hon har en 8 årig tjurig herrekatt.Som fick vara ute den natten för att inte oroa Bruna mer än nödvändigt.
Nästa morgon gick bilfärden till Solna och jourhemmet.Nu har de namnat om henne.Topsy. Det är väl
inget kattnamn precis.Säkert dottern till jourmamman.
Hon hade gått ur buren och hoppat upp i dotterns säng och till fönstret.Nu får jag höra att hon bara äter på nätterna.Kryper med låga ben som om hon hade en tung sadel på ryggen. Jag vet vad hon menar.Så gjorde min ena när jag hade sele på henne.

Tjejerna som hjälper till att fånga in resterande katter i området. Tycker att jag ska ha Bruna.Så jag är ju
i valet ska jag det.Är det därför som jag har så ont i magen.För att jag lämnat mina små barn till främmande.
Vet ju att de två första syskonen inte mår bra än idag. De placerades i varsitt jourhem.Men alla tre kan jag inte ta hand om. Nu ruskar Du väl på huvudet och tycker illa vara.Men då finns det ingen annan utväg än
att låta dessa två som mår så dåligt få somna in. Eller ska jag träffa dom, så de får se mig.Att jag finns.
Har lättare att "tala" med hundar än katter.För hunden läser av mig, känner direkt om jag är snäll eller farlig.
Detta inlägg kan ses som en dublett. Har säkert skrivit det förut, men det har inte hänt något nytt.

I helgen gör tjejerna ett nytt försök, det finns en kattmamma och fyra ungar hos en familj som redan har Castro och en utekatt som går in och sover men är ute på nätterna.Som de matar.

Så nu ska jag försöka ändra på mitt nya liv.Där jag inte räknat med, att det skall finnas vare sig en katt eller karl i mitt hushåll. Först måste hon kastreras, vaccineras och försäkras.Det blir en dyr katt som kanske inte får gå ut, annat än i band.Hur lätt smiter inte hon ut i ett obevakat ögonblick.
Jag snubblar ju lätt, ramlar jag över katten kommer jag inte upp.Fast en katt är ju smidigare än mig i sina rörelser. Vore ju bra med en vaktar. Jag vet att det är aldrig tråkigt med en katt.Även om de sover halva dagarna. Ja vi får se hur det blir.Ännu hade ingen gjort anspråk att vilja köpa henne.
Ska jag ha en katt, hade jag tänkt mig en gammal som inte överlever mig, så det går som med Yngves katt, Kasper som jag hjälpte till att mata och mocka åt.Och ambulansfolket/hemtjänsten släpper ut i 17 minus, han var en innekatt.Hade inte varit ute sedan han var ett par veckor.Då mamma katt och syskonen sprang omkring därute på uteplatsen,mamma katt fräste åt mig.Men inte efter att jag tog hand om dem och de fick riktig kattmat och inte stekt potatis o. avätna revenspjäll slängt på golvet och inte en droppe vatten.Ändå hade han haft raskatter när han var gift.

Som väl var tog sonen tag i och for till katthemmet med dem Kasper hade han inte fått med, han gömde sig under badkaret, fast hans spolade därunder.Dagen efter kröp den lille fram.Han hade inte fått mycket mat han.Säkert bortskuffad av de andra syskonen.Och fjolårsungen.Precis som Bruna blev av sina syskon.
Och jag blev när jag växte upp av barnsköterskorna till mina syskon.Kanske meningen att Bruna ska vara
hos mig.
Vi får se till helgen om hon funnit sig till rätta.



1 kommentar:

  1. Det kanske är meningen att Bruna ska bo hos dig?

    Du kan inte låta blir att tänka på de här katterna, det är tydligt och då är det kanske bättre att du tar hand om en av dem, så att du vet att den åtminstone har det bra.

    Hur är det med Bruna förresten, är hon dräktigt?

    Kram Ingrid

    SvaraRadera